« Tillbaka

Foto: Micke

Flotten byggdes snart klar, bara lite skruv som skulle dras i. Sen gick vi ner mot vår kära omklädnadsklippa. Våtdräkter krängdes på och kameror gjordes klara. Sedan ner i vattnet. Håkan var först eftersom att han hade gått i förväg för att byta om, det måste ha vart olidligt varmt.

Vi värmde upp genom att dra oss ner för gallret på ena väggen, dryga minuten hängde jag och Sverker på ca 20 meters djup. Det kändes bra. Jag var först ut och spände fast mig i linan. Vilade, andades och dök. Sikten var helt enorm om man jämför med hur den brukar vara, klart vatten och strålande sol. Det var ljust ända ner till språngskiktet som ligger på ungefär 27 meter. Där blir det bläcksvart. Jag gjorde tre djupa dyk har jag för mig, varenda gång vände jag innan 27 meter för att undvika den svarta sörjan, om inte den fanns där så vore 30 meter avklarat. Men det kräver att man vänjer sig vid att det går från ljust till totalt mörker på en sekund.

Sverker, Håkan och Johan dök djupt de med, efter ett tag var alla nöjda och vi simmade iväg mot tunneln som ligger på 17-19 meter. Tyvärr var det skugga där så man såg inte särskilt mycket. Därefter simmade vi bort till lagunen och filmade och fotade. I varje fall jag för Sverkers batteri dog. Det filmades fridykare som koreograferades noggrant ?. Även jätteaborren som bor där fick vi med på närbild.

Sakta tog vi oss sedan längst med klippväggen tillbaka till stegen och torra land. Sverker och Håkan avslutade med dyk ner till platån på 18 meter. Sedan kom vi upp på land och mumsade matsäck. Då dök Andreas upp, han hade sovit efter jobbet och chansade på att hinna med etrt dyk efter det. Tyvärr var han sen, och missade ett kanondyk.

/Micke